jag är inne i nån form av vuxenhetskris, tror jag. dessvärre har jag börjat misstänka att det inte är en kris, utan snarare bara vuxenheten i sig som drabbat mig.
mitt i allt drömmer jag övertydliga övergivenhetsdrömmar, sitter apatisk i soffan och känner mig heartbreakingly ensam, rantar runt i rutinmässiga små dagsrutincirklar.
etc etc.
precis som insikten om att det är inte sakerna i mitt liv som är stressande. det är livet i sig.
tough luck.
onsdag 23 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar