dagens eriksdalsbadet

jag vill inte vara den som tjatar om sina gymupplevelser, men jag måste faktiskt dela detta med... nån.

idag var det en tant i omklädningsrummet som var inne i någon form av psykos eller vanföreställning. hon hade igenspacklad feja samt var iklädd från topp till tå; badmössa, korsettunderkläder (?) & rosa flipflops & sprang runt bland bänkar & skåp & skrek på bruten engelska samt viftade med sina magra armar. tror hon försökte prata "posh" brittiska, men det blev mest en oförståelig gröt. tror dock hon sa emellan alla hittepå-ord nåt i stil med: "you are thiefs! you have touched my things!". jesus. efter några varv försökte hon muta in alla lediga & halvlediga skåp genom att sprida ut sina saker i dem, bl a i mitt. och så hade hon en gigantisk resväska som hon försökte trycka in i ett av skåpen.

det är intressant hur galna personer blir så mycket obehagligare i en miljö som redan innan är lite sådär, som exempelvis ett svettigt rum fullt med nakna & halvnakna främlingar. det tar obehagligheten till en helt annan nivå, en division ett om ni så vill.

ja se eriksdalsbadet. jag är så GLAD att jag köpte gymkort just där.

obducerad groda

åh, vill ha!

effektiv träning

åh herre jesus, jag ska alltid träna på eriksdalsbadet hädanefter.
idag rörde jag min barbamammekropp (nä, okej där ljög jag, men tendenser finns, dåliga tendenser) på över ett halvår i syfte att bli lite nyttigare. satt & trampade halvengagerat på en spinningcykel, för det är ju så förbannat tråkigt, när ett plötsligt handklapp får mig att höja blicken från min dystra försjunkenhet & jag ser nåt fantastiskt hända på en trampmaskin tre rader framför mig.
det är en man & han rör sig som... åh, orden fattas mig. han kör liksom nån form av aerobic för sig själv, sjukt fokuserat. hela överkroppen är med, komplett med handklappar, armflax & rytmiskt rumpgung, OCH till på köpet ser han ut som eddie murphy. han trampade, viftade, gungade & efter att ha betraktat honom ett tag förstår jag att det är en koreografi han kör på som liksom loopar efter ett visst antal klappar & höftsväng.

jag blev tamejfan lycklig ända in i själen.

dagens upptäckt

precis upptäckt google analytics. herrejävlar, både fascinerande & deprimerande.

modeblogg

det här djuret har jag runt halsen i höst:

kashmir-getter. möh.

lite bakom flötet

som relativt nykonverterad macanvändare ställs man inför sin nakna okunskap ibland. idag var jag tvungen att ställa frågan: "control alt delete för mac", till det allsvetande google. duh.

central all delight, here i come.

ett möte från förr

osannolikt. helt jävla OSANNOLIKT.
ett mail möter mig på facebook. det är från en man som säger att han såg mig på tv härom dagen och tycker sig vara helt säker på att vi träffats, men kan inte placera var när hur. yeah right tänker jag.
men, jag går ändå in på hans sida & tittar på profilbilder, & tänker: för tusan, jag känner ju igen honom också. men var ifrån? tittar & tittar, försöker relaxa hjärnan & rannsaka den på minnen som kan ha något att göra med mannen jag ser på bilderna. en ledtråd är ett av fotona som skvallrar om att han jobbar med media (ett kontorslandskap med macdatorer, hej fördomar) och boom, så kopplar hjärnan in sig på ett minne från ett & ett halvt år sedan. jag ska på mitt livs första casting och har anders i släptåg. vi dyker upp på produktionsbolagets kontor, och en man sitter i ett kontorslandskap av macdatorer helt solo & jobbar. han bjuder på loka & vi pratar & har det rätt trevligt. sen är det dags för mig att gå in till regissören.
och det är liksom den killen. som ett & ett halvt år senare ser mig några sekunder på tv & känner igen mig. & att jag känner igen honom är inget mindre än ett mirakel, jag är ju trots allt en senildement kärring.
ja se världen kanske är sådär liten som folk säger att den är. nåväl, i alla fall branchen.