no!

jag sa ju att vi kunde ses och plugga runt tolv. det sa jag av en anledning: att jag vill ha en fri förmiddag. en förmiddag med mitt te, mina böcker och mig själv. och ändå ringer hon, klockan tio (!!!) och är hurtfrisk och redo att kasta sig på cykeln och cykla hit. men neeej! det är inget annat än utpressning, och nu får jag panik: panik över mitt stökiga hem, panik över att jag inte är förberedd. panik för att jag sitter i min skoltröja, fettig och äcklig och oredo.
curb your enthuziasm!