näring

asch.
och så har en hel dag gått utan att jag ätit något vettigt. ibland blir det så. varför? aptiten blir ibland ett nödvändigt ont som måste dövas eller förträngas. mark my words: ibland. när jag har mycket innanför skinnet (känslor pratar jag om då), många tankar som viner och som inte orkar triviala ting som att ställa sig vid spisen och laga blodpudding. då glömmer jag att äta. och mår dåligt till följd.
jävla korkat, n'est ce pas?