åter hemma, nerramlad i soffan pga magont. usch usch. but anyways: nu vill jag prata om fobier. fobier är lustiga saker. jag har själv inga irrationella rädslor, or so i claim. jag tycker att det är läskigt med höga höjder, men inte så att jag dör av upplevelsen av dem. spindlar är äckliga, men det rör sig mer om obehag än något annat. sofie däremot, är dödligt rädd för duvor. unrational! det tyckte jag var lustigt. tills jag fick höra lolly. det finns ingen hejd på skönheten i hennes fobi:
hon är rädd för "duvspår i nysnö".
åh, jag kommer sakna er lolly & sofie! so bad!
fredag 29 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
lol, va fan! Varför tycker alla det är så hiskeligt roligt med duvfobi? Jag har haft det, gått i terapi för det, och när jag berättade det för mina utlänska vänner garvade de så de ramlade omkull. Sen roade de sig med att "flaxa" runt så de blev alldeles yra i huvudet :P
Se det som en hyllning till alla duv-fobiker, Louise. För de är trots allt flygande råttor (duvorna, inte fobikerna), och det är rätt nasty.
Skicka en kommentar